Tandlossning
Här hittar du information om tandlossningssjukdomar och hur du kan undvika att drabbas
Varför får man parodontit?
Parodontit kallas den sjukdom som orsakar tandlossning. Den är både genetisk och vanligare i vissa folkslag, men kan drabba vem som helst om munhygienen missköts. Alla individer har naturligt bakterier i munnen. Dessa bakterier bildar beläggningar på tänderna som kallas plack. När placket sitter längs tandköttskanten reagerar immunförsvaret med en inflammation, och tandköttet blir då rött, irriterat och lättblödande. En obehandlad inflammation i tandköttet börjar så småningom bryta ned stödvävnaden kring tänderna, det vill säga fästet i käkbenet, och tanden kan i värsta fall gå förlorad. Parodontit är en kronisk sjukdom och är obotlig, men går att kontrollera och hålla inaktiv om man regelbundet besöker tandvården och upprätthåller goda munvårdsvanor.
Hur vet man om man har drabbats av parodontit?
Parodontit debuterar ofta obemärkt och över en utdragen tidsperiod. Sjukdomen gör sällan ont och upptäcks därför vanligtvis vid en tandundersökning.
Vanliga tecken att vara uppmärksam på är:
- Lättblödande tandkött som ej läker trots god och noggrann munhygien under 14 dagar
- Att dina tänder börjar bli rörliga
- Du får ihållande dålig andedräkt
- Rött, svullet och ömt tandkött
Med hjälp av speciella instrument och röntgenbilder kan tandläkaren eller tandhygienisten identifiera påverkan på tandfästet och käkbenet. För att ta reda på hur omfattande vävnaden kring tänderna har skadats, undersöker man tandköttet med en ficksond. En ficksond är ett mätinstrument med en tunn och trubbig spets som försiktigt förs ned mellan tand och tandkött för att mäta fästeförlust, som visar sig genom bildandet av tandköttsfickor. Detta ingår generellt vid en basundersökning och din tandläkare eller tandhygienist kommer att anteckna alla värden som tyder på sjukdom och informera dig om din status.
Tobak och parodontit
Rökning är en stor och betydande faktor när det gäller parodontit, då den agerar maskerande vid blödning. Det innebär att tandköttet inte blir lika lättblödande i samma grad eftersom nikotinet påverkar de tunna och ytliga blodkärlen i tandköttet. Nikotinets påverkan på blodkärlen försämrar dessutom kroppens egna läkningsförmåga i munnen. Vid parodontit rekommenderas rökavvänjning för ett optimalt behandlingsresultat.
Hur vet man om man har drabbats av parodontit?
Behandlingen består av olika delar där den mest avgörande är patientens egenvård. Din tandläkare eller tandhygienist kommer att instruera dig i hur du på bästa sätt bör rengöra dina tänder med tandborste och mellanrumsrengöring, individuellt anpassade efter dig. Djupa tandköttsfickor kommer att rengöras från tandsten och bakterier på plats med hjälp av speciella instrument. Ibland kan lokalbedövning behövas, och man kan behöva dela upp behandlingen i olika besök för att slippa bedöva hela munnen samtidigt.
I vissa fall, där sjukdomen har orsakat mycket skada, kan kirurgiska ingrepp krävas. Dessa utförs antingen av en allmäntandläkare eller en specialist inom tandlossningssjukdom, en så kallad parodontolog. Tandköttet i det drabbade området snittas och viks undan för att få god åtkomst och göra rent. Sedan sys det ihop och inväntar läkning. Stödbehandling behövs sedan regelbundet, ungefär var tredje till sjätte månad. Det innebär besök hos en tandläkare eller tandhygienist för rengöring av tandköttsfickor och uppföljning av egenvården samt läkningskontroll.
Vad säger forskningen?
Forskning har visat att parodontit, inte bara påverkar munhälsan, utan också har betydande konsekvenser för den allmänna hälsan. Det finns ett starkt samband mellan parodontit och hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes samt risk för prematur födsel hos gravida kvinnor. Här kan du läsa mer om sambandet.
Ersättning av förlorade tänder
Oavsett om det är en eller flera tänder som man förlorat kan det vara skönt att veta att hjälp finns att få. Tala med din behandlande tandläkare om du vill fylla dina tandluckor. Tandluckor kan fyllas med broar, avtagbara proteser eller implantat. Vilken form av ersättning som passar i ditt individuella fall bedömer din behandlande tandläkare eller inkopplad specialist inom tandlossning och/eller tandproteser. I regel behöver sjukdomen först stabiliseras och munhygienen skötas innan en tandersättning kan planeras, då det annars finns risk att sjukdomsbilden förvärras.
Frågor och svar
Kontakta oss
Fyll i dina uppgifter så hör vi av oss senast nästa arbetsdag! Vid brådskande ärenden ber vi dig att ringa själv för snabbare hjälp.